Borrbys historia

Här samlar vi in historia och historier om Borrby. Bidra gärna med din historia, maila den till oss så lägger vi ut den här.

Borrbybygdens kulturarv I

Karl X vid tåget över Bält. Tavla målad av Johann Philip Lemke.


Med era berättelser och foton och vad jag själv hittat i t ex kyrkoböcker, som underlag, kommer nu en serie med bygdens historia, lite i ljuset av det som hände i omvärlden. Rubriken är ”Borrbybygdens kulturarv”.
Sticker emellan med ett och annat vykort.
Lämna gärna synpunkter eller lägg till, det ni eller era anfäder känner till.


Vi startar 1658. Skåne blir svenskt.
Vi danskar förklarar Sverige krig 1657 och passar på när Sverige redan är inblandat i krig på annat håll.
Under kriget med Danmark tågar den svenske kungen Karl X över Lilla Bälts is och två skvadroner drunknar.
Sverige är ändå starkare, segrar och vi får lämna bl a Skåne. 

Nu är vi svenskar.
August Mattsson *) berättar att de svenska myndigheternas första åtgärd är att ta reda på hur de ”förvärvade provinsernas förmåga är att bidra med avgifter till svenska kronan”. Hur många gårdar finns, i vilket skick är de, längornas antal, hur stor skörd beräknas etc. Karl XI, som nu är kung, lär ha ridit genom Skåneprovinsen och befallt att taxering ska ske. Fastighetstaxering (jordrevning) företas och kartor ritas. Adeln och kyrkan äger många hemman. Många adelsmän får hemman, som tack för sina insatser i kriget. Bönderna som brukar dem är mer eller mindre fattiga.

I protokollet efter jordrevningen 1684 kan man bl a läsa om:

  1. Hans Ramel till Ugerup, nu Billingssköld. Det kan vara den Hans, som är kammarskrivare i Kristianstads län 1658 och som sådan ”bragte han alla därstädes varande danska handlingar och räkenskaper i svensk form”. M a o hjälper han till med försvenskningen.
  2. ett hemman, som donerats till Sten Bielke. Bonden, som brukar jorden ”ska göra veckodagsvärk till Bårby gård”.
  3. ett hemman, som ägs av domkyrkan i Lund. Bonden utfattig.
  4. ett hemman, som ryttmästaren har till sina hästar. Bonden är utfattig.

Stockholms slott brinner 1697, då Karl XI står lik.
Ny kung blir Karl XII, som ständigt är i krig. Soldater behövs och samtidigt måste någon vara hemma och se till landets försörjning, som också soldaterna är beroende av.
August Matsson fortsätter: undantagna från krigstjänst är hemmansägare som inte har någon manlig person skriven eller arbetandes hos sig, hemmansägarens ende son finns kvar efter faderns död och hemmansägaren kan inte hitta någon annan i sitt ställe. 

Männen, som ska ut i krig, måste vara ”wärbara” d v s dugliga till krigstjänst och av de ”wärbara” kan utses ”tremänningsryttare” (var trejde av de ”wärbara” lottas till ryttare).

1706 pågår krig bl a mot Danmark. Så länge Karl XII har framgång i kriget kommer inga ryttare från Skåne. Svenska regeringen litar inte på ”den forna danska allmogen”. Trupper från Östersjölandskapen ligger förlagda i Skåne och skåningarna i Polen.

Nu är vi framme vid 1706.
Nästa gång tittar vi på en karta över Borrby från just detta år. Vad är en byaordning? Vad är en bomärkesstock?
Välkommen åter!

Källor:
1 August Matssons berättelser.
*) August Mattsson (1874-1962) bodde med sin familj , i ett av  husen (Borrby 46:8-9-11-12) mitt emot ingången till idrottsplatsens.  Han hade i unga år arbetat som dräng och sedan gått i snickarlära. Var också fjärdingsman (Google: ”ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades i slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat”). Han var också en duktig och ivrig hembygdsforskare.
2 Borrbys kyrkböcker.
3 Wikipedia.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

 

 

Begreppet Österlen i ”ny” dager

Österlen – ett gammalt epitet
Det geografiska området Österlen omfattade från början enbart Ingelstad och Järrestads härader. Senare tillkom även Albo härad. Österlen är inget 1800-tals myntande, som det påståtts, utan finns belagt långt, långt tidigare. Jag har forskat i historiska källor i över 30 år och har belägg för epitetet Österlen från två tidiga källor. Det första dokumentet jag hittat där Österlen nämns är från sep.1745 och finns bland inflyttninglängderna för Villie socken, Ljunits härad. Då skiver A: S: Barfoth en flyttningsattest för pigan Bodella Siöström, att hon är barnfödd i Vallby på Österlen. Nedan utdrag från denna attest.

”Hedersamma och dygdiga pigan Bodella Siöström som varit i tjugo år i denna Skurups församling är barnfödd i Vallby på Österlen nu vid pass 40 år gl. Kom från Solberga församling och hit, flyttar nu till Örsjö socken, kan läsa uti bok tydligt, och förstår försvarligl.sina kristendoms stycken, har varit sista gången till förhör i denna församling, och begått H:nattvard härstädes d:5 sistl.april, i sitt allmänna leverne har hon vider sitt vistande i församlingen uppfört sig kristel.och gudel.är och mig  vetterl.fri för äktenskapslöfte”


Här anges klart och tydligt prepositionen ’på’ inte ’i’. Vi bor Österlen. Bilden hämtad från Arkiv Digitals arkiv.

Men det absolut tidigaste belägget för Österlen är daterat år 1707 och skrivs då Österleden. Namnet finns dokumenterat i ett mål på Ingelstad häradsting då Hanna Isaks i Kabusa står åtalad för att ha ägnat sig åt trolldom. Redan år 1706 anklagas den gamla jordegumman Hanna Isaks i Kabusa för trolldom. Detta mål kommer upp på Ingelstad häradsting den 17 nov 1706, 4 och 5 mars, 20 mars och 19 nov 1707.
Efter rannsakningen inkallas vittnen och först var Jöran Månsson på Holmagården som berättar att pigan Ajda tjänat Hanna på andra året för omkring 10 eller 11 år sedan. Pigan hade vid juletid varit hemma hos sin mor på Öster Leden då hon blev sjuk på nyårsafton och legat i 7 veckor, varpå Hanna Isaks tagit henne till sig för att sköta om henne mot betalning. Ajda hade tillfrisknat och tagit tjänst hos möllaren i Svenstorp men insjuknat igen och återvänt till Hanna där hon avled.
St:a Köpinge dödbok visar att pigan Agda Olofsdotter begrovs den 21 dec och var född i Cimbris och avled hos Isak Olsson i Kabusa. Jöran Månsson berättar i sitt vittnesmål att pigan Ajda blivit sjuk när hon varit hemma hos sin mor på Öster Leden. Det här är det absolut tidigaste belägget för Österlen som jag hittat.

Både Jöran Månsson i Holmagården och Barfoth i Skurup var väl medvetna om Österlen, vilket visar att detta geografiska område var väl känt redan då, men när och var det uppstod är dock höljt i dunkel.
Den gamla leden gick strax öster om Ystad, förbi Kabusa mot St:a Köpinge och vidare mot Tranås, där en skjutsstation fanns och därifrån till Simrishamn. Folket som bodde öster om denna led, bodde på Österlen, och gör fortfarande.


Källa:
Bengt Olsson har transkriberat texterna hämtade ur kyrkobok från Villie församling och ur dombok från Järrestads häradsrätt. Bengt bor i Borrby, men är född och uppväxt strax utanför byn, i Tullstorp. Har släktforskat i drygt 30 år och skrivit massor av artiklar till Släkt och Bygd, släktforskarföreningen här på Österlen.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

 

 

 

Minnen från Borrby IF 1926-1966

BORRBY I F 1926-1966

Jag, Hans Bramer, fick tillsänt mig lite kuriosa om Borrby IF av min äldre bror Jan-Åke, i Göteborg. Han hade fått en del böcker och häften, som vår far Hilding Bramer samlat på sig. Mitt intresse väcktes snabbt och min första tanke var att det det kanske kunde intressera en del av er som läser om Borrbys Historia.
Borrby IF startade 1926 och föreningens första styrelse hade följande utseende: Johan Jönsjö ordf.,
Folke Larsson v. ordf., Folke Eklund sekr., Hilding Ekvall kassör, samt Gösta Persson utan särskild funktion.
Vid 1926 års slut var medlemsantalet 62 st. Programmet upptog fotboll, allmän idrott och gymnastik.

Jag såg också att min farbror Sture Bramer ingick i styrelsen som kassör mellan 1936 och 1938.
Min far, Hilding, började i reservlaget 1930, för att sedan avancera till A-laget 1935. Trägen vinner. Jag visste inte ens säkert att han hade spelat fotboll men hade mina aningar efter att jag en gång för länge sedan hittat ett par gamla benskydd långt inne i en garderob!


Vårt första fotbollslag

Stående från vänster : Henry Rosenqvist, reserv och linjeman, Gösta Persson (Gasse), Malte Andersson,
Folke Eklund, tullaren Nilsson och Arthur Svensson (Penne). Knästående : tullaren Erlandsson, Henning Friberg, Gotthard Svensson, Gunnar Mattsson, Ernst Andersson samt Einar Löfstedt.

Läst i Borrby Idrottsförenings Jubileumsskrift 1926 28/7 1966:
Malthe Lundgren och Seth Svensson som verkade under lång tid inom fotbollsutskottet, har många minnen från de gångna åren. Att man riktigt lever sig in i spelen, kunde båda två vittna om och inte minst Inge Svensson var som död för yttervärlden när han spelade boll. Vid en semifinal mot Järrestad i YA-cupen när endast tre minuter återstod, ledde Borrby med 8-1. Då kunde inte vänsterbacken Kalle Larsson hålla sig längre, utan sprang bort till Inge som spelade centerback och sa: ”Du Inge, nu e vi i finalen”. Inge, helt koncentrerad på vart bollen fanns skrek då till: ”Tyst, tyst för katten o håll din ytter”! Ett annat prov på Inges matchupplevelse var när ”slocknade stjärnor” spelade mot Gyllebo. Inge tyckte väl att det gick för långsamt och han skrek därför till Kurt-Erik Jönsson : ”Spring KE, spring”. Kurt-Erik : ”Jamen bollen e ju inte här”. Inge : ”Ja men spring ändå för f-n”.
Vid en av stormatcherna på idrottsplatsen, gästades Borrby av Putte Kock. Efter matchen den fina högsommardagen, duschade Putte i vårt duschrum samtidigt som Stig ”Justus” Svensson.
Stig stod tyst en stund och bara tittade, sen sa han : ”De var f-n va du e lik Putte Kock”! Det hör till historien att Stig inte visste att Putte Kock var där.

A-laget 1966

Stående fr. v. Anders Ungh, Erik Olsson, Sven Erlandsson, Torsten Lindström, Tommy Olsson, Lars-Erik Thorstensson, Ingvar Averfalk (lagledare). Sittande fr. v. Bo Mattsson, Bertil Månsson, Gert Larsson, Karl Ungh samt Gert Robert Lindström.


Källa:
Hans Bramer, uppväxt i Borrby och som ”bläddrat” i sina minnen och i Borrby IF:s jubileumsskrifter.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

Borrbys kommunhus, byggt 1923

Huset hade två ingångar och inrymde kommunsal, post och tjänstebostäder för lärare.

Posten och lärarna Algot (f 1895) och Arla Nohrlanders (f 1895) lägenhet låg på första våningen.
I den vänstra ingången fanns uppgång till lärarinnan Octavia ”Tottie” Malmbergs (f 1896) lägenhet.
Högra ingången ledde till lärare Hilmer Hyllanders (f 1886) bostad. Här bodde han med frun Helga (f 1897)
och sonen Bengt (f 1929). Lägenheten hade fönster både mot Hörupsvägen och mot Bryggaregatan.
I en ungkarlslya på vinden bodde Leonard Andersson (f 1902), som senare blev rektor i Borrby.

Själva kommunsalen låg på andra våningen i mitten, vilken markerades av tre något högre och rundade fönster. Bengt minns att familjens sovrum låg vägg i vägg med kommunsalen och han kunde höra när klubban slogs i bordet.

Huset var modernt och skulle utrustas med värmeledning. I ett brev 1923 skriver Hilmer till fästmön Helga:  ”…blir det värmeledning i vårt nya hus behöver vi inte någon kamin, men frågan är inte slutgiltigt afgjord. Posten vill inte gå med på värmeledning, men den ger kanske med sig. Vi båda lärare är inte heller så förtjusta i värmeledning, men det duger ju inte att krångla med för mycket detaljer. Byggnadsnämnden har förespeglat oss, hur bekvämt det skulle bli slippa att bära bränsle uppför trapporna och bära ner askan. Får vi värmeledning får vi ”alla nutida bekvämligheter”. Det är bara jungfrun som saknas, men henne kan vi ersätta med en dammsugare.”

Slutligen blev det värmeledning och så här bodde familjen Hyllander.

Den unge mannen med mjölkspannen är Bengt, fotograferad 1931 med  den gamla klockarbostaden i bakgrunden.

1951 breddades Hörupsvägen och klockarhuset skulle flyttas. Flytten slutade illa, huset sprack och en ny bostad byggdes på nuvarande Örumvägen 3, men det är en annan historia.

Borrby var egen kommun 1863-1968.
1862 kom kommunallagstiftningen,  genom vilken det moderna kommunbegreppet fick sin utformning.
1952 kom första sammanslagningen, då det bildades s k storkommuner. Borrby storkommun bestod av Borrby socken, Borrby och Skillinge municipalsamhälle samt Östra Hoby kommun.
1969 var det åter dags. Storkommunerna Borrby, Hammenhög (exkl Ö Ingelstads församling), Tommarp och
Ravlunda församlingar gick upp i Simrishamns vidgade stad för att 1971 bli Simrishamns kommun.


Källor:
Fotografer är Hilmer och Helga Hyllander. Sonen Bengt och hans fru Inger har berättat.
Information om Borrby kommun hämtad ur ”Arkivbestånd i Simrishamns kommun”.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag


 

 

Styrelsen i Borrby Byalag önskar God Jul och Gott Nytt År


Nils Perssons affär låg på Måns Nils torg 4. Annonsen är från 1932 (YA).
Även övriga annonser kommer från YA (1958 och 1973) och har lånats ut av Lars Averfalk samt Doris och Ingmar Olsson.



 

Vy över Borrby tidigt 1940-tal


Vykortet kommer från Simon Lindström, Borrby, som är son till Gunnel och Sture Lindström.


Nr 1
Simon bor på nuvarande adress Målaregatan 4 och berättar att just det huset finns inte med på vykortet, eftersom det byggdes 1942 av byggmästare Ernst Jönsson, till Hugo Lundholm.

Nr 2
Järnvägen med stationen, som fanns mellan 1894-1970.

Nr 3
Mejeriet 1905-1970.

Nr 4
Borrby folkskola, som byggdes 1888 -riven på 1970-talet. Idag finns här apotek och firma Lars Meijer,
Golv-Tapeter-Färg.

Nr 5
Magasinet hörde till Larsson & Färdigs affär (1950-tal), som låg ut mot Måns Nils Torg. I affären har senast varit en pizzeria, Måns Nils Torg 4.

Nr 6
Nästan ytterst på Bygatan fanns kvarnen.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag


 

I väntan på ”Lindy” – ett stycke världshistoria!


Året är 1933. Borrby väntar på ”Lindy”, som besöker Sverige och ryktet går att han också ska komma till sin släkting Bertha Persson i Borrby. Folk samlas utanför hennes hus och hit lockas även den kände malmöfotografen Otto Ohm.
Väntan är förgäves, ingen ”Lindy” dyker upp.

”Lindy” är den världsberömde flygaren Charles Lindbergh (f 1902). Han är den förste att nonstop och ensam korsa Atlanten, i sitt flygplan ”Spirit of St. Louis”, då han 1927 flyger från Long Island, USA till Paris.
(Lästips ”Historien om Borrby väntare från 1933” skriven 2010 av Olle Mårtensson. www.borrby.se – Borrbys historia.)

Det var en gång…
Bonden och riksdagsmannen Ola Månsson (f 1808) bor i Gårdlösa med hustru och sju barn. Äldste sonen Måns tituleras sergeant och kallas Måns Olsson Lindberg. Kanske är Lindberg ett soldatnamn? Hela familjen, utom Ola, flyttar 1860 till Tunby. Här är Måns torpare, mor och syskon inhyses hos honom. Ola försvinner ur rullorna.

Förklaringen hittas i Wikipedia. Ola har under sina besök i Stockholm träffat en ung servitris Lovisa, som blir med barn och föder Charles August (CA), som i sin tur blir far till ”Lindy”. När CA är 6 månader emigrerar Ola med ”barn och blomma” till USA. Efternamnet Månsson byts till Lindbergh, Ola kallar sig August och Lovisa blir Louise.

Släkten i Borrby?
Olas äldsta dotter Hanna blir mor till Bengta (f 1867). I vuxen ålder kallar hon sig för Bertha. Bertha ingår äktenskap med mejerist Persson i Tjustorp och föder fyra barn. 1904 dör mejeristen. Äldsta barnet är då sju år. Flytten, för Bertha och barnen, går till Borrby, närmare bestämt till Borrby 90, huset där hon sedan har affär.
I huset finns idag bostäder och Röda korsets second-hand affär. Är allt nu rätt uträknat så är Bertha kusin till Lindy.

Ni kanske också kommer ihåg att 1933 kidnappas och mördas Lindys förstfödde, då tvåårige, son Charles August Lindbergh Jr, men det är en annan historia.


Källor:
Fotograf är Otto Ohm.
Fotot utlånat av Simon Lindström, Borrby. Simons föräldrar är Sture och Gunnel Lindström.
Kyrkböcker från Smedstorp och Borrby.
Wikipedia.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

Lärarinnan Eufrosyne Brinck 1849-1926


Eva Alma Eufrosyne Brinck föds 1849, som yngsta barnet av sju, till löjtnant Nils Brinck och hans hustru Annica Elisabeth Tengvall, på Sandby 1. Annika Elisabeth dör 1859 och Nils gifter om sig och får ytterligare en dotter. Även andra frun dör och löjtnanten gifter sig en tredje gång.

Eufrosyne utbildar sig till småskolelärarinna och flyttar med sin äldre syster Laura till Borrby. Hjälpreda i hemmet är Elna Nilsson, som så småningom gifter sig med snickaren Ola Göransson. Snickare Göransson dör 1915. Elna stannar kvar hos Eufrosyne, som avlider 1926.
Källa: Borrbys kyrkoböcker.


Fotot visar Eufrosynes första och sista elever och bör vara taget 1907-1908.
Fotograf är Fredrik Hagman. Fotot utlånat av Karl Persson, vars mor Elna (Slättåkra, Borrby  5) skriver att:
”På ömse sidor om fröken står två av de första eleverna. Till vänster om fröken står Per Jönsson och till höger står Martin Mårtensson.”
Per Jönsson är Elnas far, bonde på Backen, Borrby 33. Martin Månsson är släkt till Elna och ägare till Tullstorps gård, Tullstorp 4.

Elna berättar vidare: ”Eufrosyne Brinck bodde ”över vägen” (det huset är kvar). Hon var glad för att diskutera och kom ofta in till Per Jönsson för att prata och för att diskutera politik mm. Då var också Elise (Pers syster) med, som efter vad jag förstått läste mycket.”

Barnen från vänster:
Bakre raden
: Adolf Nilsson, Manfred Mårtensson, Malte Viking, Ernst Nilsson (son till Ernst Nilsson och Ellida Creutz -Nilsson), Axel Malmkvist, Ivan Nilsson (fd kyrkvaktmästare) och Gustav Håkansson (bror till Viktor och Wilhelm Håkansson i Tuvorna).
Mittenraden: Anna Carlsson (var hos målare Nilsson), Anna Larsson (syster till Edvin Larsson), Frida Edmund, Hildegard Andersson-Siversson (g Björk), Gustav Andersson (bror till Anton Andersson nr 8), Ernst Dalkvist
(g med Johanna), Per Svärd (son till Fredrik Svärd), Jöns Mårtens Anton (bor i Tomelilla) och Per Sassersson (Borrby 1).
Främre raden: Anna Brink, Anna Mårtensson (syster till Wilhelm Mårtensson), Annie Wiberg, Hildur Malmkvist (g Albrektsson), Anna Lundvall, Alma Benzon, Gertrud Mårtensson (Tullstorp) och Emil Borg (St Olof).”


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

 

 

 

 

 

Scroll to Top