Vy över Bygatan med Dufkes hus tidigt 1900-tal

Vy över Bygatan med Dufkes hus, tidigt 1900-tal

Karl Persson Borrby har lånat ut fotot. Han är tidigare ägare av bensinmacken på den tiden det var en Gulf-mack. Karls mormor Anna Debora Jönsson har antecknat bak på fotot. Hon var gift med Per Jönsson, Backen Borrby 33.


”Per Jönsson på den mörka hästen och kusinen Sigurd P Sigurd på den ljusare.
Pumpen man ser lite längre fram hör till den dåvarande småskolan där Eufrosyne Brink var småskolelärarinna. Där träden är som högst skymtar kyrkspiran. Det halmtäckta taket man ser i lummigheten tillhörde Dufkefamiljen. Gubben och brädskjutsen vet jag inte vem det är. Vid nosen på den mörka hästen skymtar en häck, som hörde till Jöns ”Maskinists” familj.”
Jöns ”Maskinist” bodde i huset med nuvarande adress Bygatan 7. Huset med nuvarande adress Bygatan 9, byggdes som personalhus för Hugo Lundholms anställda. Här bakom låg tidigare ett hus där Knut (bror till Hugo) och Birgit Lundholm bodde med sin familj. Ungefär här låg ”Dufkes hus”.

Carl Johan Dufke anställdes vid Wendes artilleriregemente 1806 och var därefter anställd vid Skånska dragonregementet 1816-1832. Skånska dragonregementet hette 1805-1822 Skånska karabinierregementet.
Dragon är en soldat till fots, som endast förflyttar sig med häst. Karanbinjär är en ryttare beväpnad med karbin, ett kort och lätt gevär.

Wendes artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen och var då förlagt till Stralsund i norra Tyskland. Regementet bestod av åtta kompanier och ett ridande batteri. Det utökades 1809 med tre kompanier från det upplösta Finska artilleriregementet. År 1815 överfördes Wendes återstående delar
i Pommern till Kristianstad.

Namnet härstammar från ett folkslag som bebodde de delar i norra Tyskland som senare benämns Pommern, och som tillföll Sverige vid Westfaliska freden 1648. Detta folkslag kallades för vender och landet kallades för Vendland eller Venden. Regementets vapensköld pryds av en lindorm, vilket är en heraldisk symbol som förutom i Skåne även används i Danmark.

Kristianstads garnisons historia sträcker sig tillbaka till grundandet av Kristianstads fästning vilken började anläggas 1614. Detta för att skydda staden som då tillhörde Danmark från svenskarna, som härjade i området. Dock hjälpte det inte så länge, då staden tillsammans med resten av Skåne tillföll Sverige genom freden i Roskilde 1658. Fästningen kom dock att ingå i Sveriges fasta försvar fram till 1843 och bestod av 13 bastioner.

När garnisonen var som störst ingick Wendes artilleriregemente (A 3), Norra skånska regementet (P 6), Kristianstadsbrigaden (PB 26), Södra militärområdet och Södra arméfördelningen samt myndigheter som Pliktverket och Fortifikationsverket inom garnisonen. Dock kom den att börja avvecklas genom försvarsbeslutet 1992 då Wendes artilleriregemente (A 3) kom att omlokaliseras till Hässleholm och Norra skånska regementet (P 6) med Kristianstadsbrigaden (PB 26) avvecklades. De militära enheter som blev kvar inom garnisonen var Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningen, vilka kom senare att avvecklas genom försvarsbeslutet 2000.

Livkompani är och var i Sverige ett regementes (egentligen första bataljonen) första kompani, vilket hade till uppgift att skydda regementschefen/sekundchefen.

Fram till och med försvarsbeslutet 2000 har livkompanier endast förekommit på brigadproducerande regementen, då främst vid infanteri- och pansarregementen i Sverige. Inom kavalleriet har det funnits/finns ett motsvarande kompani, men med benämningen Livskvadron. Under 1900-talet var livkompanierna en form av befälsutbildningskompani, för utbildning av kompanibefäls- och plutonbefälselever.

I maj 1811 gifter sig artilleristen vid Kungliga Wendes Artilleriregemente och livkompaniet Carl Joh Dufke (*1784 i Mecklenburg) med pigan Märta Marja Berggren (1780 i Ystad) och de flyttar 1816 till Borrby 47.

I rask takt föds barnen Carl Eric (*1809), Gustaf Fredrik (*1812), Carolina Maria (*1815), Johan Christian (*1817), Fredric Seger (*1819) och Frans Wilhelm (*1821).

1825 ,vid 44 års ålder dör Märta Marja.
Dufke gifter om sig med Gertrud Håkansdtr (*1794 Hörup) och så kommer en ny barnaskara, Botilla Sophia (*1826), Carl Joakim (*1829), Johanna Fredrika (*1831), Emanuel Gotthard (*1834), Anna Chatarina (*1826) och Ingrid Gustafva (*1838).

1855 lämnar CJ Dufke jordelivet i en ålder av 70 år, 11 månader och 28 dagar.

Sonen Fredrik (*1812) stannar i Borrby här även han bildar familj och då med Elna Mårtensdtr (*1824 Borrby).
Barn: Carl (*1847), Mårten (*1849), Maria (*1851), Cecilia (*1856), Gustaf (*1859), Johanna (*1861), Johan (*1864), August (*1867), Alfred (*1872) och Elisabeth (*1877).

Mor Elna dör 1880.
Fredrik hittar en ny hustru 1881, Sissa Pehrdtr (*1846). Sonen Oscar Sigfrid (*1888) föds.
Till dopet bär småskolelärarinnan Eufrosyne Brink och faddrar är Måns Nilsson (”Måns Nils torg”) och husman Frans Dufke (farbror till barnet).

Familjen bor på Borrby 10 (sedermera Borrby 66).
I juli 1888 dör Fredrik av slag.


Käll0r: Borrbys kyrkoböcker, Wikipedia och Centrala soldatregistret.
Nedtecknat av Lisbet Helmersson

Scroll to Top