HE Håkanssons affär i Borrby

Harry Håkansson öppnar 1924 en speceriaffär med allt som behövs för livets nödtorft.


Svärdottern Wally Håkansson har letat i minnet, bifogat foton och tidningsurklipp, så att historien om H E Håkanssons affär kan berättas. Annonserna kommer från Lars Averfalk.


Harry Ernfrid Håkansson (1895-1972) är en skepparson från Skillinge. Han slår in på handelsbanan, tar en sväng om Önnestad och kommer 1924 till Borrby för att etablera sig som handlare på Köpmangatan 22 (idag Blå kossan). 1931 gifter han sig med Ellen (1899-1994) från Vallby. Deras enda barn är sonen Henry Einar (1937-2008). Han, i sin tur, gifter sig 1962 med Wally (f 1942), bördig från Ängelholm. Två döttrar föds, Carina (f 1965) och Monika (f 1970).

Fastighetens östra del är till en början bostad, men görs om till kontor, när Harry och Ellen 1928 utvidgar genom att bygga på en andra våning, som blir bostad. I automaten bredvid ingången kan man köpa godis. Wally minns att den sväljer 25-, 50-öringar och enkronor. Man får inte mycket för en 25- öring. Den räcker till en tablettask, som Tutti Frutti. Automaten försvinner i början av 1970-talet när huset målas om.
Lägg märke till räcket där hästen binds, när kunden kommer med häst och vagn.

Annons inför julkommersen 1932.

 

 

 

 

 

Annons 1949.
”Hägglöv i London”, kanske syftar på en av dåtidens kändisar, nämligen Gunnar Hägglöf, som var en svensk politiker och diplomat. Han blir Sveriges förste FN-ambassadör och 1948-1967 är han ambassadör i London.

 

 

Wally och Henry i sin affär.

Fotograf okänd

Att ta över affären i början av 1960-talet är för Henry och Wally ett naturligt val. Henry, Wally och döttrarna bor i Hejdan på Boställsgatan. 1972 när Harry avlider, byter familjen bostad med Ellen och lägenheten ovanpå affären behöver nu anpassas till en barnfamilj. Vinden görs om till rum och på så sätt får huset tre plan och en ny köksinredning kommer också på plats.

Wally minns sin och Henrys tid vid rodret. All betjäning sker över disk. I lokalen finns hyllor för specerier, glas, porslin, nål, tråd och något enstaka redskap som t ex en hacka. Harrys försäljning av tyger upphör.
Mjölk och grädde säljs till att börja med på flaska, innan tetrapacken gör sin entré. Mjöl, socker och andra torra varor säljs paketerat, som idag. Potatis, grönsaker och frukt säljs i lösvikt. På lagret bakom affären förvaras fotogen i en tank. Fotogenet används till spisar för uppvärmning, innan värmeledning blir allmän. Den fylls på kundernas medhavda kannor på 5 eller 10 liter. Fotogenförsäljningen upphör i slutet av 1960-talet.

Salt sill
säljs i lösvikt. Det är Fladen- och Islandssill. Islandssillen är både större och fetare. Fladensillen fångas vid Fladengrundet, söder om Shetlandsöarna, mellan Norge och Skottland. (Källa: Wikipedia). Sillen levereras i plåttunnor om 10 kg och förvaras i källaren. Salt sill har en intensiv lukt, som är svår att tvätta bort. De tomma tunnorna rengörs noga och hämtas med häst och vagn av skrothandlare Gottfrid Haag, som bor i Bleckslagaregatan.

Till jul tillhandahålls lutfisk, både torkad och blötlagd. Fisken blötläggs i en stor balja i källaren. Den sysslan sköter Henrys mor Ellen, som är behjälplig även med annat.
Kaffe kommer i 10-kg säckar. Allt kaffe under alla år mals på kaffekvarn i affären. Kunden kan välja mängd och mellan fin- eller grovmalet.

Annons för ”Kungsblandning” 1966.
Det är en färdig kaffeblandning, som inhandlas från grossisten ”Skånskans kaffe”.

 

 

 

 

 

 

Affären håller öppet vardagar mellan 8.30 – 18.00 och lördag fram till 12.00. Alla varor kommer från grossister, bl a ICA och levereras till affären. Kunderna betalar kontant eller med bok, där betalningen regleras en gång/månad.
Vid årets slut räknas kvitton. Det är dags för den årliga återbäringen på 2-3 % av totalsumman kunden handlat för under året som gått.  Denna hantering upphör i början av 1970-talet.
Papperspåsar med reklam används till kaffe, potatis, frukt etc.

Så kan en vardagsvara bli konst!

Fotograf Emma Hellman

 

Fotograf Lars Strömberg

Affären på 1980-talet.

 

 

 

 

 

 

 

 

En epok går i graven 1997.

Fotograf Thorsten Persson

Österlenmagasinet skriver: En 72-årig köpmansepok går nu i graven i Borrby.
”I inte mindre än 46 jular har Henry Håkansson stått bakom disken och betjänat sin kundkrets i Borrby. 34 av dessa jular som egen företagare … men nu är det slut, efter årets julhandel stänger Wally och Henry Håkansson för gott. Det kändes inte bra när vi tog detta beslut, säger köpman Henry Håkansson. Men det var ett nödvändigt beslut. Att jobba ett helt år bara för att det skall gå runt, det är inget vidare upplyftande. I H-E Håkanssons affär har alltid funnits en trogen kundkrets. Många har handlat i affären i hela sitt liv, det finns någon som var med när affären öppnades. Det var 1924 som Henrys fader Harry Håkansson öppnade affären i den stora tvåvåningsvillan mitt i samhället. På den tiden fanns det 12 affärer som sålde specerier. När familjen Håkansson nu stänger finns det en butik kvar. 1962 tog Henry Håkansson över affären efter sina föräldrar. Då hade han jobbat i affären stadigt sedan 1950. Så för honom är det faktiskt den 46:e julhandeln han deltar i.”

Speceriaffären med betjäning över disk är den sista i sitt slag i Borrby, när Wally och Henry stänger 1997. Kvar i byn finns Klockarebodens supermarket.

Wally summerar att det var en rolig tid, men: ”Man var aldrig fri!”.

Fotograf okänd

Lisbet Helmersson
Borrby Byalag