Borrbys historia

Här samlar vi in historia och historier om Borrby. Bidra gärna med din historia, maila den till oss så lägger vi ut den här.

Nya kvarteret i Borrby. Kan du gissa gatan?

Fotot utlånat av Hans Lundberg, boende i Borrby och ägare till IT-Syd i Simrishamn.


Sådan grönska!
Kortet är skickat 1918 från Borrby till en fröken Else Persson i  Malmö.
”Tack så mycket för vyen som jag fick på min namnsdag och brefvet. Så många har jag aldrig fått förr på en gång. Nu fyller snart Kalle år och faster Johanna den 22 mars. Det är roligt att ni är i Sverige. Undrar hur Kalle har det.? Jag kommer nog en vacker dag, men vilken det vet jag inte eller Henriette kanske kommer istellet. Skrif så fort du kan Else. Tecknat av Faster. Henriette helsar. Helsa pappa, mamma och moster Anna-Greta.”


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

Borrby skolas invigning 1958. Vilka är personerna på bilden?

Svea ”Folke Lars” står i mitten. Svea och hennes man Folke Larsson drev handel med livsmedel, spannmål etc i huset med adress Måns Nils torg  4.

Damen i den rutiga klänningen och med den vita kragen, till höger om Svea, är damastväverskan Ingeborg Jönsson. Hon hade sin bostad och sin vävstol på Rundelsgatan 2.

Vet du vem de andra är?


Lisbet Helmersson

Borrby skola klass 8, 1958

Fotot är en gåva från Inga-Lena Jansson, d v s Lena ”August Anders”.
Leif Lund och Lars Averfalk kände till namnen.


Eleverna är födda 1943 och gick sitt 8:e läsår i Ö Hoby skola.

Från vänster
Stående:
Lars Liljegren, läraren Ernst Olsson, Jan Olsson, Hans Bramer, Vivianne Westberg, Inga Maj Håkansson, Kjell Hansson, Siv Lund, Gun Åkesson, Bertil Mårtensson, Henning Persson, Sven Ingemansson och Erling Ingvarsson.

Sittande:
Kaj Nilsson, Allan Persson, Bengt Borglund, Rainer Lövgren, Göran Gran, Leif Lund och Kjell Åke Olsson.


Lisbet Helmersson

Måns Nils torg omkring 1926

Vykortet utlånat av Hans Lundberg boende i Borrby och ägare till IT-Syd, Simrishamn.


Torget har fått sitt namn efter bonden Måns Nilsson, som skänkte en bit av sin mark. Huset i förgrunden byggdes 1905. Ola och Maria Larsson (lantbrukarpar på Gamlegård, Borrby 58) flyttade dit under 1920-talet. Deras dotter Erica Lannefors bodde och hade sin hemslöjdsaffär här.

Margit Månsson (lantbrukarfru på Sandby 5) har berättat att på gaveln fanns Fritz Perssons köttaffär. Fritz’ fru var matlagerska och det sägs att om hon inte fick fart i spisen, slängde hon in ett ½ kg smör. Snacka om tändvätska!

Huset har därefter ägts av Bertil Lundgren. Under 2000-talet fanns här Rosas B & B.


Lisbet Helmersson

Borrby Backar naturområde – historik och karta

1940-talet bestod Borrby Backar av flera mindre naturområden skilda från varandra genom åkermark som fortfarande brukades (omkr. 8 ha).
År 1953 invigde BIF sin nya idrottsplats med tillhörande planteringar i Borrby Backar.

Järnvägen som tidigare delat Borrby Backar i en östlig och en västlig del försvann i början av 1970-talet och banvallen togs i bruk som en utmärkt naturstig som snart grönskade och blev ett mycket positivt tillskott till området. BIF har byggt ut med ytterligare träningsplaner och planteringar ända fram till banvallen.

Ridskolan som invigde sitt stora ridhus på 1980-talet har utvidgat sina hagar och beten.
1989 byggdes Sisselastigen i öst-västlig riktning från Scoutstugan till Skolan.

Under 1990-talet har stora helt nya planteringar skett norr och söder om Örumsvägen
i västra delen av området.

2000 Kyrkreservatet bildades – Odensjön skapades. 2003 bildas Naturföreningen Borrby Backar. Röjning och underhåll av stigar och vägar påbörjas.

Under 2007 återställdes Sisselastigen till ”nyskick”. Under 2008 och 2009 har Banvallen renoverats och byggts om till ”rollatorstandard”, och en ny period av intensiv björnlokebekämpning inleddes.
2010 restaurerades Per Pers väg till kombinerad gång- och ridväg.

Under 2011 och 2012 har gångstigen norr om idrottsplatsen röjts och gräset klippts
och årligt underhåll av stigar och vägar fortsatt. Under hösten 2012 genomfördes röjning av buskar och träd på den kombinerade dammvallen/ körvägen från kyrkan norrut förbi Präst-
ängen till Sisselastigen. Under våren 2013 justerades och färdigställdes körvägen.

Under oktober 2013 gjordes en omfattande röjning av björk och sly vid Odensjöns södra del. En stig runt sjön med fin utsikt över våtmark och kulturlandskap skapades.
I mars 2014 kom en ny, rejäl bro på plats över Byåran norr om kyrkan.

2015 Vertikalklippning av träden längs banvallen gav bättre framkomlighet.
En genomgripande rensning av Byåran utmed banvallen fick bäcken att porla igen.
2016 byggdes en ny gångstig med beläggning av singel nordväst om kyrkan, bakom Berget.
Bekämpning av björnlokebestånden fortsätter.

Naturområdet Borrby Backar utgör idag (2017) en sammanhängande areal på omkring 30 ha (skog, betesmark, sjöar, vattendrag och våtmarker).

Borrby Backar är ett mycket viktigt och flitigt utnyttjat natur- och närrekreationsområde som är väl värt att utveckla, vårda och värna – nu och i framtiden.

Åke Rosenqvist, Borrby i februari 2017.

Skriv gärna ut kartan Borrby Backar

borrby-backar-kartan-2014

Vem där?

Året är 1958. Borrby nya skola invigs och vår klass börjar sitt andra läsår.
Fotot visar några av mina klasskamrater. Från vänster syns Kalle Andersson, Bertil Håkansson, Bosse Hellström, Bengt Assarsson, Jan Hallqvist och Einar Dahlman.

Men vilka är de vuxna? Hör av dig om du vet.

Fortsättning följer…


Lisbet Helmersson

Fika i Timåkras trägård, tidigt 1900-tal

Fika i Timåkras trädgård, tidigt 1900-tal

Karl Persson Borrby har lånat ut fotot. Han är tidigare ägare av bensinmacken på den tiden det var en Gulf-mack. Son till Elna och Edvin Persson, Slättåkra Borrby 5.  Det är Elna som har noterat personernas namn. 


Från vänster:
Sittande: stationsinspektörsparet Edvard Herman och Hildegard Möller, handlanden Walfrid Jönsson (Borrby gård), Mårten och Sillu Månsson (Raftasten), en fröken Cilluf, Per Jönsson (Backen Borrby 33), Mårten Larsson (lärare i Borrby skola) och Måns Tufvesson (Timåkra).
Stående: bakom Walfrid Jönsson, hans fru Emelie och bredvid henne Anders Månsson (Sandby 23), bakom Måns Tufvesson, hans fru Else.
Sittande: Else och Måns’ son Theodor.


Nedtecknat av Lisbet Helmersson

Vy över Bygatan med Dufkes hus tidigt 1900-tal

Vy över Bygatan med Dufkes hus, tidigt 1900-tal

Karl Persson Borrby har lånat ut fotot. Han är tidigare ägare av bensinmacken på den tiden det var en Gulf-mack. Karls mormor Anna Debora Jönsson har antecknat bak på fotot. Hon var gift med Per Jönsson, Backen Borrby 33.


”Per Jönsson på den mörka hästen och kusinen Sigurd P Sigurd på den ljusare.
Pumpen man ser lite längre fram hör till den dåvarande småskolan där Eufrosyne Brink var småskolelärarinna. Där träden är som högst skymtar kyrkspiran. Det halmtäckta taket man ser i lummigheten tillhörde Dufkefamiljen. Gubben och brädskjutsen vet jag inte vem det är. Vid nosen på den mörka hästen skymtar en häck, som hörde till Jöns ”Maskinists” familj.”
Jöns ”Maskinist” bodde i huset med nuvarande adress Bygatan 7. Huset med nuvarande adress Bygatan 9, byggdes som personalhus för Hugo Lundholms anställda. Här bakom låg tidigare ett hus där Knut (bror till Hugo) och Birgit Lundholm bodde med sin familj. Ungefär här låg ”Dufkes hus”.

Carl Johan Dufke anställdes vid Wendes artilleriregemente 1806 och var därefter anställd vid Skånska dragonregementet 1816-1832. Skånska dragonregementet hette 1805-1822 Skånska karabinierregementet.
Dragon är en soldat till fots, som endast förflyttar sig med häst. Karanbinjär är en ryttare beväpnad med karbin, ett kort och lätt gevär.

Wendes artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen och var då förlagt till Stralsund i norra Tyskland. Regementet bestod av åtta kompanier och ett ridande batteri. Det utökades 1809 med tre kompanier från det upplösta Finska artilleriregementet. År 1815 överfördes Wendes återstående delar
i Pommern till Kristianstad.

Namnet härstammar från ett folkslag som bebodde de delar i norra Tyskland som senare benämns Pommern, och som tillföll Sverige vid Westfaliska freden 1648. Detta folkslag kallades för vender och landet kallades för Vendland eller Venden. Regementets vapensköld pryds av en lindorm, vilket är en heraldisk symbol som förutom i Skåne även används i Danmark.

Kristianstads garnisons historia sträcker sig tillbaka till grundandet av Kristianstads fästning vilken började anläggas 1614. Detta för att skydda staden som då tillhörde Danmark från svenskarna, som härjade i området. Dock hjälpte det inte så länge, då staden tillsammans med resten av Skåne tillföll Sverige genom freden i Roskilde 1658. Fästningen kom dock att ingå i Sveriges fasta försvar fram till 1843 och bestod av 13 bastioner.

När garnisonen var som störst ingick Wendes artilleriregemente (A 3), Norra skånska regementet (P 6), Kristianstadsbrigaden (PB 26), Södra militärområdet och Södra arméfördelningen samt myndigheter som Pliktverket och Fortifikationsverket inom garnisonen. Dock kom den att börja avvecklas genom försvarsbeslutet 1992 då Wendes artilleriregemente (A 3) kom att omlokaliseras till Hässleholm och Norra skånska regementet (P 6) med Kristianstadsbrigaden (PB 26) avvecklades. De militära enheter som blev kvar inom garnisonen var Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningen, vilka kom senare att avvecklas genom försvarsbeslutet 2000.

Livkompani är och var i Sverige ett regementes (egentligen första bataljonen) första kompani, vilket hade till uppgift att skydda regementschefen/sekundchefen.

Fram till och med försvarsbeslutet 2000 har livkompanier endast förekommit på brigadproducerande regementen, då främst vid infanteri- och pansarregementen i Sverige. Inom kavalleriet har det funnits/finns ett motsvarande kompani, men med benämningen Livskvadron. Under 1900-talet var livkompanierna en form av befälsutbildningskompani, för utbildning av kompanibefäls- och plutonbefälselever.

I maj 1811 gifter sig artilleristen vid Kungliga Wendes Artilleriregemente och livkompaniet Carl Joh Dufke (*1784 i Mecklenburg) med pigan Märta Marja Berggren (1780 i Ystad) och de flyttar 1816 till Borrby 47.

I rask takt föds barnen Carl Eric (*1809), Gustaf Fredrik (*1812), Carolina Maria (*1815), Johan Christian (*1817), Fredric Seger (*1819) och Frans Wilhelm (*1821).

1825 ,vid 44 års ålder dör Märta Marja.
Dufke gifter om sig med Gertrud Håkansdtr (*1794 Hörup) och så kommer en ny barnaskara, Botilla Sophia (*1826), Carl Joakim (*1829), Johanna Fredrika (*1831), Emanuel Gotthard (*1834), Anna Chatarina (*1826) och Ingrid Gustafva (*1838).

1855 lämnar CJ Dufke jordelivet i en ålder av 70 år, 11 månader och 28 dagar.

Sonen Fredrik (*1812) stannar i Borrby här även han bildar familj och då med Elna Mårtensdtr (*1824 Borrby).
Barn: Carl (*1847), Mårten (*1849), Maria (*1851), Cecilia (*1856), Gustaf (*1859), Johanna (*1861), Johan (*1864), August (*1867), Alfred (*1872) och Elisabeth (*1877).

Mor Elna dör 1880.
Fredrik hittar en ny hustru 1881, Sissa Pehrdtr (*1846). Sonen Oscar Sigfrid (*1888) föds.
Till dopet bär småskolelärarinnan Eufrosyne Brink och faddrar är Måns Nilsson (”Måns Nils torg”) och husman Frans Dufke (farbror till barnet).

Familjen bor på Borrby 10 (sedermera Borrby 66).
I juli 1888 dör Fredrik av slag.


Käll0r: Borrbys kyrkoböcker, Wikipedia och Centrala soldatregistret.
Nedtecknat av Lisbet Helmersson

Scroll to Top